Förklarat: Vad är falsk information (Fake News)?

Förklarat: Vad är falsk information (Fake News)?

Falsk information v Fake News

Vad är falsk information?

Många saker du läser online, särskilt i dina sociala medier kan tyckas vara sanna, ofta inte . Falsk information är nyheter, berättelser eller bluff som skapats för att avsiktligt felinformera eller lura läsare. Vanligtvis skapas dessa berättelser för att antingen påverka människors åsikter, driva en politisk agenda eller skapa förvirring och kan ofta vara en lönsam verksamhet för onlinepublicister. Falsk information kan lura människor genom att se ut som pålitliga webbplatser eller använda liknande namn och webbadresser till välrenommerade nyhetsorganisationer.

Enligt Martina Chapman (Media Literacy Expert) finns det tre faktorer för falska nyheter; 'Mistroende, desinformation och manipulation'.

Uppkomsten av falsk information

Falsk information är inte ny, men det har blivit ett hett ämne sedan 2017. Traditionellt sett fick vi våra nyheter från pålitliga källor, journalister och medier som måste följa strikta praxis. Internet har dock möjliggjort ett helt nytt sätt att publicera, dela och konsumera information och nyheter med väldigt lite reglering eller redaktionella standarder.

Många får nu nyheter från sociala medier och nätverk och ofta kan det vara svårt att säga om berättelser är trovärdiga eller inte. Informationsöverbelastning och en allmän brist på förståelse för hur internet fungerar av människor har också bidragit till en ökning av falska nyheter eller bluffhistorier. Sociala medier kan spela en stor roll för att öka räckvidden för den här typen av berättelser.

Ekonomin i sociala medier gynnar skvaller, nyhet, snabbhet och delbarhet” Simeon Yates

Typer av falsk information

Det finns olika åsikter när det gäller att identifiera typer av falsk information. Men när det gäller att utvärdera innehåll online finns det olika typer av falska eller vilseledande nyheter vi måste vara medvetna om. Dessa inkluderar:

1. Clickbait

Det här är berättelser som är medvetet tillverkade för att få fler webbplatsbesökare och öka annonsintäkterna för webbplatser. Clickbait-berättelser använder sensationella rubriker för att fånga uppmärksamhet och få klickningar till utgivarens webbplats, normalt på bekostnad av sanning eller precision.

2. Propaganda

Berättelser som skapas för att medvetet vilseleda publik, främja en partisk synvinkel eller en speciell politisk sak eller agenda.

3. Satir/parodi

Många webbplatser och konton på sociala medier publicerar falska nyheter för underhållning och parodi. Till exempel; The Onion, Waterford Whispers, The Daily Mash, etc.

4. Slarvig journalistik

Ibland kan reportrar eller journalister publicera en berättelse med opålitlig information eller utan att kontrollera alla fakta som kan vilseleda publiken. Till exempel, under det amerikanska valet publicerade modeåterförsäljaren Urban Outfitters en Valdagsguide , innehöll guiden felaktig information som berättade för väljarna att de behövde ett 'väljarregistreringskort'. Detta krävs inte av någon stat i USA för att rösta.

5. Vilseledande rubriker

Berättelser som inte är helt falska kan förvrängas med hjälp av vilseledande eller sensationella rubriker. Dessa typer av nyheter kan spridas snabbt på sociala medier där endast rubriker och små utdrag av hela artikeln visas i publikens nyhetsflöden.

6. Biased/Sluted News

Många människor dras till nyheter eller berättelser som bekräftar deras egna övertygelser eller fördomar och falska nyheter kan förgripa sig på dessa fördomar. Nyhetsflöden på sociala medier tenderar att visa nyheter och artiklar som de tror att vi kommer att gilla baserat på våra personliga sökningar.

T Han Falsk Information Affärsmodell

Internet och sociala medier har gjort det väldigt enkelt för vem som helst att publicera innehåll på en webbplats, blogg eller profil i sociala medier och potentiellt nå en stor publik. Med så många människor som nu får nyheter från sociala medier, har många innehållsskapare/utgivare använt detta till sin fördel.

Falsk information kan vara en lönsam verksamhet som genererar stora summor reklamintäkter för publicister som skapar och publicerar berättelser som blir virala. Ju fler klick en berättelse får, desto mer pengar tjänar onlinepublicister genom annonsintäkter och för många utgivare är sociala medier en idealisk plattform för att dela innehåll och driva webbtrafik .

Falsk information, sociala medier och filterbubblan

I en färsk artikel om mediekunskap, noterade Hugh Linehan; Media konsumeras inte längre passivt – de skapas, delas, gillas, kommenteras, attackeras och försvaras på alla möjliga olika sätt av hundratals miljoner människor. Och algoritmerna som används av de mäktigaste teknikföretagen – Google och Facebook i synnerhet – är briljant utformade för att personifiera och skräddarsy dessa tjänster till varje användares profil.

När vi går online eller loggar in på ett socialt nätverk presenteras vi vanligtvis för nyheter, artiklar och innehåll baserat på våra egna sökningar online. Den här typen av innehåll tenderar att spegla våra egna gillande, åsikter och övertygelser och därför isolera oss från olika åsikter och åsikter. Detta kallas ofta för en filterbubbla.

Vad kan vi göra åt falsk information?

Google och Facebook har aviserat nya åtgärder för att tackla falska nyheter med införandet av rapporterings- och flaggningsverktyg. Medieorganisationer som BBC och Channel 4 har också etablerat sajter för faktakontroll Även om detta är en välkommen utveckling, är digital mediekunskap och att utveckla färdigheter för att kritiskt utvärdera information väsentliga färdigheter för alla som navigerar på internet och särskilt för unga människor.

Den stora mängd information som finns tillgänglig online och ökningen av falska nyheter visar på behovet av kritiskt tänkande. Barn behöver utveckla kritiskt tänkande från tidig ålder. Detta är en nyckelfärdighet för unga människor att utvecklas när de går in på forskarutbildning och förbereder sig för arbetsplatsen.

Hur upptäcker man falsk information?

Det finns ett antal saker att se upp med när du utvärderar innehåll online.

Ta en närmare titt
Kolla källan till historien, känner du igen hemsidan? Är det en trovärdig/pålitlig källa? Om du inte är bekant med webbplatsen, titta i avsnittet Om eller ta reda på mer information om författaren.

Se bortom rubriken
Kolla hela artikeln, många falska nyheter använder sensationella eller chockerande rubriker för att fånga uppmärksamhet. Ofta är rubrikerna på falska nya berättelser i stora bokstäver och använder utropstecken.

Kolla andra källor
Rapporterar andra välrenommerade nyheter/medier om historien? Finns det några källor i berättelsen? Om så är fallet, kontrollera att de är tillförlitliga eller om de ens finns!

Kolla fakta
Berättelser med falsk information innehåller ofta felaktiga datum eller ändrade tidslinjer. Det är också en bra idé att kolla när artikeln publicerades, är den aktuell eller en gammal nyhet?

Kontrollera dina fördomar
Påverkar dina egna åsikter eller övertygelser din bedömning av ett nyhetsinslag eller reportage?

Är det ett skämt?
Satirsajter är populära på nätet och ibland är det inte alltid klart om en berättelse bara är ett skämt eller en parodi... Kolla hemsidan, är den känd för satir eller att skapa roliga historier?

Användbara resurser:

Var Media Smart – www.bemediasmart.ie #StopThinkCheck

mina inställningar öppnas inte i Windows 10

Utvecklat av Media Literacy Ireland, Be Media Smart erbjuder användbara tips och vägledning om hur man kan se skillnaden mellan tillförlitlig och korrekt information och eller medvetet falsk eller vilseledande information.

Mediekompetens Irland – www.medialiteracyireland.ie

MLI, som understöds av Broadcasting Authority of Ireland, är ett nätverk av frivilliga medlemmar som kommer från ett stort antal sektorer, organisationer och intressen, som arbetar tillsammans för att ge människor möjlighet att göra välgrundade medieval om medieinnehåll och -tjänster som de konsumerar, skapar och spridas över alla plattformar. MLI erbjuder användbara mediekunskapsresurser, forskning och nyheter.

Faktakontrollsajter

Snopes: snopes.com/

PolitiFact: politifact.com

Faktakontroll: factcheck.org/

BBC Reality Check: bbc.com/news/reality-check

Faktakontroll på kanal 4: channel4.com/news/factcheck

Omvänd bildsökning från Google: google.com/reverse-image-search

Djupa förfalskningar och visuellt bedrägeri

Deepfakes är falska videor skapade med digital programvara, maskininlärning och ansiktsbyte. Deepfakes är datorskapade konstgjorda videor där bilder kombineras för att skapa nya bilder som skildrar händelser, uttalanden eller åtgärder som aldrig faktiskt hände. Resultaten kan vara ganska övertygande. Djupa förfalskningar skiljer sig från andra former av falsk information genom att vara mycket svår att identifiera som falsk.

Ta reda på mer i Förklarat: Vad är Deepfakes ?